hannaloovgren

Ja, nu är det kanske dags för en uppfräschning, och uppdatering här. Som jag sa förut, så kommer jag nog inte att dela med mig så mycket av mitt privatliv här i bloggen, men nån gång om sen så kan jag förvåna och skriva ner några rader. Har hänt en del under det nypåbörjade året, men bara postiva saker om jag tänker efter.

Tar det från början;

Januari månad började med några dagars ledighet innan skolan började den 7e. Jag återkommer till John Bauer i Sundsvall till mina härliga klasskompisar som jag hade saknat en hel, massa tok mycket! Men skolan varade inte länge tills det blev 3 veckor praktik som jag tillbringade på Bauhaus. & under dom tre veckorna, hände det mycket.

Jag har haft några toppendagar med min bästa vän jenny också, som jag nog aldrig kommer att glömma! Dom där spontana påhitterna vi har, jag bara älskar det! Kändes, nästan som en återblick till våra tokheter i somras, fast med minusgrader och lite snöstorm ute istället för heta soliga varma sommardagar. Mitt lilla hjärta gav mig en fin allahjärtandag present idag också, och jag gav min till henne i förrgår. Tokiga som vi är, kunde vi inte hålla oss till söndag. & vet ni vad, vi köpte båda två tavlor till varandra, ungefär likadana. Sis, vad säger du?! blir vi förvånad eller? & just ja, vi har köpt likadana telefoner också, störtfräna, och där var det ett spontant köp! inte heller så olikt oss.

Kärnan i äkta vänskap är att tillåta varandra små felsteg. glöm aldrig det min vän!

& för att inte glömma mina och Linas tokigheter, det bara värmer i kroppen! Dom där dagarna behöver man, när man helt enkelt släpper loss.Varit, är och förblir topgreat!

Har haft några sjuka utehelger med mina partypinglor malin och tilli också! oförglömligt, galna! och oförglömligt roliga. Sånt där spontant älskar jag,jag tror jag är rätt spontan av mig. Är inte bra på att planera, utan jag är sån att om jag känner för det då bestämmer jag mig i sista minuten. Bra ibland, dåligt ibland.

Jag kommer också troligen att flytta, har hittat en lägenhet på Södermalm, som dom håller på att renovera upp nu. Det är en våning i ett hus, som är på cirkus 43 kv m. Med bastu, det är nog det bästa! en aldeles egen bastu i en vindsvåning med utsikt över staden. Woila, i'm in heaven! Måste bara få iväg min lägenhet här på lejonvägen, vilket ser inte allt för just ut just nu. Men jag kan inte säga att jag blir förvånad, den ligger ju inte så speciellt nära staden om man inte har bil vill säga. Då tar det ju bara ca 15 min till staden sundsvall, men den är ju rätt liten också, men topfräsch! så jag får hålla hoppet uppe. Så jag kan få ta mitt pick och pack och bli en liten stadsstjej. Började livet här i sundsvall utanför, typ som en bonnjänta från hoting och avslutar att flytta på södermalm inte ens 10 minuter ner till stan. Men sånt kan hända, och det är dags nu! För nu flyter allt på, så varför inte köra allt på en gång. Kanske skaffa volvo och hund också? ne nu får jag tagga ner.. Men jag ser väldigt mycket fram emot att spendera en hel del tid på Ikea, känner på mig att det kommer att bli en jobbig tid för er Niclas och Jenny. Jag kommer att bli en pain in the ass då!

Vad mer kan jag berätta, jo att jag nog kommer att lägga fotbollsskorna på hyllan. Känner enormt mycket sadness över det, eftersom att fotbollen har varit en stor del i mitt liv. Har spelat nästan hela mitt liv, och fortsatte även när jag flyttade hit. Men, mina kära hälsenor har nog sagt sitt. Jag kan inte träna och spela när jag vet att jag inte kan ge 100%, när jag vet att jag kan ge så mycket mer, och att jag är så mycket bättre än vad jag kan ge. Så känns det inte som att det är min grej längre. Jag har haft problem med dom ända sen jag gick i 5:an tror jag. Men jag har kört på ändå. Kanske därför det inte går längre. Trodde verkligen inte att det var så allvarligt, men tydligen. Jag skulle nog ha börjat stretcha dom betydligt tidigare än när jag började med det. Men vad visste jag när jag va 11, 12 år? Ne, så jag får putsa hyllan, och göra plats för mina kära fotbollsdojjor, men förhoppningsvis så kanske jag får plocka fram dom någon gång i framtiden. Får se hur länge jag kan hålla mig ifrån det, om jag känner mig rätt. Så kommer det nog inte dröja så länge, men då är ju frågan, vill jag utsätta mig för smärta och göra det jag älskar. Eller vill jag ligga hemma och lata mig och gymma istället? Jag tar nog alternativ 1, men får nog tänka om några gånger innan. Men fotbollen är livet och så enkelt är det. Men nu har dagarna kommit, då jag får tänka i andra banor!

Nu vet jag inte om jag har något mer att dela med mig av, har nog fått med rätt mycket, positiva och negativa saker! Men min resa fortsätter, och som det här året startade, så känner jag att det här året kommer att bli jäkligt bra, jag tar på mig vandringsdojerna och tänker avsluta mina år på JB, och tänker avsluta mina år på Lejonvägen, dom åren är förbi. Och mina år fortsätter, vart dom nu fortsätter vet jag inte, men det återstår att se!

Nu är det februari;

kommer nog uppdatering, när vet jag inte.



I livets lopp finns det inget målsnöre. De snören vi passerar är starten till ett nytt lopp.





kram på er!